Trä är alltid trä, eller? Nej, faktum är att det är stor skillnad på trä och trä. Allt som säljs som trä förtjänar inte att kallas trä över huvud taget. Men även trä av kvalitet skiljer sig en hel del åt sinsemellan.
Även om det kanske inte är något som du tänker på varje dag så är du nog medveten om att det trä som används till att konstruera en billig möbel inte är samma typ av trä som används till takreglar. Hur avgörs då träets kvalitet? Detta sker med hänsyn till många parametrar, bl.a.
- Kvistar
- Vankant
- Sprickor
- Kådlåpor
- Snedfibrighet
- Toppbrott
- Tjurved
Med hänsyn till dessa parametrar, och fler därtill sorteras virket på sågverket. Det finns en standard för sortering efter utseende, SS-EN 1611-1, och det är denna som följs på sågverken. Virkesstyckena märks med stämplar som visar vilken kvalitet virket har, och kapat eller hyvlat virke förpackas i paket som märks. Ju färre kvistar, svampangrepp, toppbrott m.m. som finns i virket, desto högre kvalitet och desto bättre märkning enligt standarden. Det finns även en sorteringsstandard som heter ”Nordiskt trä – sorteringsregler” och som delar in virket i tre klasser: A, B och C. A är den högsta klassen, och används bl.a. till högklassiga snickerier. Inom varje klass finns det underklasser, så att det i klass a finns A1-A4. Sort B är den vanligaste kvaliteten i byggarbeten, medan C används till bl.a. emballage.
Träets ytstruktur
Beroende på vad träet ska användas till kan det ha olika yta. Det som avgör vilken yta träet ges är de tekniska och estetiska kraven. När den otorkade stocken sågas på sågverket kallas det originalsågat virke. Beroende på vilken typ av såg som används får den sågade ytan olika utseende. En cirkelklinga ger cirkelformade spår medan en reducersåg också ger cirkelformade, men grövre, spår. Används bandsåg blir spåren raka. Ibland används olika typer av sågblad på samma trästycke, vilket gör att samma virke kan ha flera olika sågmönster. Det är inte så vanligt att man hittar virke med sågade ytor i byggvaruhandeln.
Om virket får torka ordentligt innan det sågas blir ytstrukturen finare. Utvändiga panelbrädor är ofta gjorda av torrsågat virke.
På samma sätt som sågklingan påverkar träets yta vid sågning kan hyvlat trä ha olika struktur på ytan. Detta beror på antalet stål som använts, och hyvelns rotationshastighet. Byggvirke är ofta dimensionshyvlat, vilket ger ett plant virke med ett visst tvärsnittsmått. Virke till paneler, lister och golv är för det mesta planhyvlat, framför allt om furu används, eftersom det är det träslag som ger bäst resultat. Ska ytan målas kan den dessutom rillas, för att färgen ska fästa bättre.
Den här genomgången blev kanske en smula teknisk, även för dig som är en smula händig. Syftet är dock att visa att det är stor skillnad på trä och trä. Att välja rätt virke till sitt byggprojekt är inte alltid enkelt. Om du står i begrepp att välja virke är du välkommen till oss, så ska vi göra vårt bästa för att hjälpa sig välja rätt.
